Ätstörningarna ökar och allt fler drabbas. 

Det är främst kvinnor som drabbas, men män med ätstörningar uppmärksammas allt mer. Nya former av ätstörningar, som ortorexi, har också dykt upp.
Här bredvid hittar du länkar till aktuella forskningsrapporter om ätstörningar som presenteras i samarbete med Doctor´s Guide. Om du själv eller någon du känner är drabbad av en ätstörning kan Helene Glants självhjälpsböcker vara till nytta.

Anorexia nervosa drabbar främst flickor och unga kvinnor. Sjukdomen är känd inom medicinen sedan 1600-talet. Den som är drabbad känner sig ofta tjock, fastän hon väger för lite. Tanken på att gå upp i vikt gör henne livrädd. Att äta vanlig mat ger ångest. Trots detta tänker anorektikern hela tiden på mat. Hela livet kretsar kring mat, ångest och rädslan för att gå upp i vikt. Anorexisjukdomen går i de flesta fall över men förloppet kan ibland bli långdraget. Utan behandling leder sjukdomen i en del fall till döden pga svält eller självmord.

Bulimia nervosa, hetsätning, är närbesläktat med anorexia. Hetsätning har blivit ett vanligt problem hos många kvinnor. Den som lider av hetsätning vräker tvångsmässigt i sig stora mängder mat för att sedan ofta kräkas upp den. Andra sätt att kompensera för hetsätningen är att fasta, motionera, laxera eller hålla en extrem bantningsdiet. Även hetsätaren är livrädd för att gå upp i vikt och känner sig tjock, oavsett om hon är det eller inte. Då de flesta hetsätare är normalviktiga syns det inte på utsidan att någon lider av bulimi. Tillståndet medför ofta ett stort lidande och kan leda till svåra komplikationer i form av depression, självmord och social isolering.

Binge eating disorder (BED), eller hetsätningsstörning som det kallas på svenska, är närbesläktat med bulimia nervosa. Vid BED kompenserar inte den drabbade för hetsätningen genom att kräkas, laxera eller hålla en extrem bantningsdiet. Följden blir nästan alltid att den drabbade blir överviktig. Uppemot 30% av alla svårt överviktiga lider av BED.

Ätstörning UNS kallas de lindrigare varianterna av ätstörning där olika kompensationsmetoder som kräkning, laxering, vätskedrivande medicin eller fasta och intensiv motion används för att banta. Bantningen går dock inte så långt att man får en riktig anorexia nervosa. Man har inte heller överätningsattacker i form av helt okontrollerad hetsätning. Denna typ av ätstörning kallas ibland i media för "anorexia light" och är ibland början på en svårare ätstörning, ibland slutfasen av en lång tids sjukdom.

Hur vanligt är det med ätstörningar?
Bland yngre tonåringar är anorexia nervosa den vanligaste ätstörningen och förekommer hos c:a 1%. Hos äldre tonåringar och kvinnor mellan 20 och 40 är hetsätningsproblem vanligast. Den svåraste formen av hetsätning, bulimia nervosa, drabbar c:a 1-2% av alla kvinnor i åldrarna 18-30 år. En något lindrigare variant är hetsätningsstörning, som drabbar ytterligare c:a 2%. Sammanlagt drabbas c:a 4-5% av alla kvinnor någon gång av en allvarlig ätstörning. Om man även räknar med lindrigare ätstörningar, som "anorexia light", blir siffran kanske dubbelt så hög.

Mer om ätstörningar hittar du på anorexi/bulimi-information