Komplikationer
vid ätstörningar är ofta en följd
av olika skadliga beteenden som kräkning och laxermedelsmissbruk. Andra
komplikationer hänger samman med själva svältens effekter på kroppen.
Komplikationerna är som regel mer allvarliga ju mer man har gått ner i
vikt. Den som har anorexia nervosa får därför ofta fler kroppsliga
komplikationer än den normalviktiga hetsätaren.
Svältkomplikationer
Svår svält
ger upphov till komplikationer i många organ i kroppen. Svälten gör att
kroppens fettlager och så småningom även av andra vävnader, främst
musklerna, bryts ner. En tilltagande muskesvaghet är därför den
vanligaste svältkomplikationen. I svåra fall kan den vara så uttalad
att anorektikern inte kan resa sig upp utan hjälp. I dessa fall behövs
omedelbar sjukhusvård!
Nedbrytningen av kroppen medför att nybildningen av celler i kroppen försvåras
och sårläkningen försämras. Vid svår svält påverkas även
bildningen av blodkroppar och blodbrist, anemi, är därför
vanligt vid anorexia nervosa.
En komplikation till anorexi som man först
under senare år har uppmärksammat är osteoporos, urkalkning av
skelettet. Detta leder till ett tidigt åldrande av skelettet och ökar
risken för benbrott och sammansjunkningar av ryggkotorna, något som man
annars bara ser hos äldre.
Hjärtat, som ju är en muskel, försvagas
också vid långvarig svält. Hjärtverksamheten förlångsammas och rubbningar
av hjärtrytmen kan uppträda. Det är vanligt att pulsen ligger kring
40-50 slag i minuten. Ibland kan man dock se en så låg puls som 30-40
slag i minuten. Vid svår svält finns det en kraftigt ökad risk för hjärtsvikt,
vilket kan leda till plötsliga dödsfall hos anorektiker.
Att menstruationen upphör är ett
av de tidigaste sjukdomstecknen vid anorexia nervosa. Vid hetsätning hos
normalviktiga är det mindre vanligt med totalt menstruationsbortfall, däremot
är menstruationsstörningar av varierande slag vanligt förekommande.
Även om menstruationerna varit borta
eller oregelbundna under flera år, blir de som regel normala när själva
ätstörningen är över. Den kvinna, som har haft bulimia eller anorexia
nervosa och blivit frisk, har lika stora möjligheter som andra kvinnor
att få barn.
Skador av kräkningar
Kräkningar och missbruk av laxermedel leder
till rubbningar av kroppens salt- och vätskebalans. Vanligast är
brist på kalium, hypokalemi. Det medför en ökad risk för rubbningar av
hjärtats funktion, som kan bli livshotande. Muskelsvaghet och njurskador
är andra komplikationer som kan bli följden av hypokalemi.Kräkningarna
som förekommer vid bulimi ger ofta upphov till tandskador. Det är
det sura maginnehållet som löser upp emaljen och gör tänderna mer ömtåliga
för skador. Borstar man tänderna efter att ha kräkts, leder det lätt
till ökade tandskador.
Det är framför allt framtändernas
insidor som blir skadade. Skadorna har ofta ett karakteristiskt utseende
och tandläkaren kan därför bli den förste som upptäcker att någon kräks
regelbundet.Risken för karies är ökad vid bulimi. En orsak är kräkningarna,
en annan är att salivbildningen i spottkörtlarna kan ha minskat.
Tandskadorna kan leda till omfattande och dyrbara tandbehandlingar.
Att spottkörtlarna svullnar upp
är en vanlig komplikation till kräkning och hetsätning. Det leder ofta
till att den som drabbas får ett runt och ibland uppsvullet utseende,
liknande det man kan se vid påssjuka.
Ätstörningar ger ofta upphov till
problem med magens och tarmarnas funktioner. Förstoppning är
vanligt och ofta besvärande. Missbruk av laxermedel kan bidra ytterligare
till att försämra tarmfunktionen och i värsta fall ge bestående tarmskador.
Kräkningar ger ofta skador på matstrupen, esofagit, vilket kan ge
bröstsmärtor som symtom. Hetsätning i kombination med kräkning ger
också ofta upphov till dyspeptiska besvär, magkatarr, med smärtor
i maggropen och sura uppstötningar.
Sociala komplikationer
Det är svårt att leva ett normalt socialt liv om man lider av en svår
ätstörning. Att äta med andra människor ger ångest och man drar sig
undan från alla situationer som har med mat och ätande att göra. De ständiga
tankarna på mat ger upphov till att intresset för omvärlden minskar. Svält
och bantning leder till koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Man
kan svårt att klara av studier eller arbete och man drar sig undan från
både familj och vänner. Social isolering och nedsatt studie- eller
arbetsförmåga blir ofta följden.
Går ätstörningar över?
De flesta som drabbas av en ätstörning blir så småningom friska, även
om det ibland tar lång tid. Det händer också att ätstörningen ändrar
karaktär med tiden och övergår från en form av ätstörning till en
annan. Det är vanligt att hetsätningsproblem börjar i form av anorexia
nervosa eller en tids anorexiliknande bantning. Mildare former av ätstörningar
är också många gånger ett resttillstånd efter tidigare anorexia eller
bulimia nervosa. Det är inte heller ovanligt att man kan få ett kortare
eller längre återfall senare i livet, speciellt i samband med påfrestningar
av olika slag.
Trots att ätstörningar är allvarliga
sjukdomstillstånd är prognosen på sikt ändå god för de allra flesta.
Med hjälp av modern behandling kan tillfrisknandet dessutom påskyndas
avsevärt för många och det är numera mycket sällsynt att någon
avlider på grund sin ätstörning. Merparten av de medicinska
komlikationerna går över när kroppsvikten och ätandet normaliseras.
Benskörhet och tandskador är dock vanliga långtidskomplikationer till
svåra ätstörningar.