Komplikationer
Start Komplikationer Ortorexi Teorier Länkar

 

Komplikationer
vid ätstörningar är ofta en följd av olika skadliga beteenden som kräkning och laxermedelsmissbruk. Andra komplikationer hänger samman med själva svältens effekter på kroppen. Komplikationerna är som regel mer allvarliga ju mer man har gått ner i vikt. Den som har anorexia nervosa får därför ofta fler kroppsliga komplikationer än den normalviktiga hetsätaren.

Svältkomplikationer
Svår svält ger upphov till komplikationer i många organ i kroppen. Svälten gör att kroppens fettlager och så småningom även av andra vävnader, främst musklerna, bryts ner. En tilltagande muskesvaghet är därför den vanligaste svältkomplikationen. I svåra fall kan den vara så uttalad att anorektikern inte kan resa sig upp utan hjälp. I dessa fall behövs omedelbar sjukhusvård! 

Nedbrytningen av kroppen medför att nybildningen av celler i kroppen försvåras och sårläkningen försämras. Vid svår svält påverkas även bildningen av blodkroppar och blodbrist, anemi, är därför vanligt vid anorexia nervosa.

En komplikation till anorexi som man först under senare år har uppmärksammat är osteoporos, urkalkning av skelettet. Detta leder till ett tidigt åldrande av skelettet och ökar risken för benbrott och sammansjunkningar av ryggkotorna, något som man annars bara ser hos äldre.

Hjärtat, som ju är en muskel, försvagas också vid långvarig svält. Hjärtverksamheten förlångsammas och rubbningar av hjärtrytmen kan uppträda. Det är vanligt att pulsen ligger kring 40-50 slag i minuten. Ibland kan man dock se en så låg puls som 30-40 slag i minuten. Vid svår svält finns det en kraftigt ökad risk för hjärtsvikt, vilket kan leda till plötsliga dödsfall hos anorektiker.

Att menstruationen upphör är ett av de tidigaste sjukdomstecknen vid anorexia nervosa. Vid hetsätning hos normalviktiga är det mindre vanligt med totalt menstruationsbortfall, däremot är menstruationsstörningar av varierande slag vanligt förekommande.

Även om menstruationerna varit borta eller oregelbundna under flera år, blir de som regel normala när själva ätstörningen är över. Den kvinna, som har haft bulimia eller anorexia nervosa och blivit frisk, har lika stora möjligheter som andra kvinnor att få barn.

Skador av kräkningar
Kräkningar och missbruk av laxermedel
leder till rubbningar av kroppens salt- och vätskebalans. Vanligast är brist på kalium, hypokalemi. Det medför en ökad risk för rubbningar av hjärtats funktion, som kan bli livshotande. Muskelsvaghet och njurskador är andra komplikationer som kan bli följden av hypokalemi.Kräkningarna som förekommer vid bulimi ger ofta upphov till tandskador. Det är det sura maginnehållet som löser upp emaljen och gör tänderna mer ömtåliga för skador. Borstar man tänderna efter att ha kräkts, leder det lätt till ökade tandskador.

Det är framför allt framtändernas insidor som blir skadade. Skadorna har ofta ett karakteristiskt utseende och tandläkaren kan därför bli den förste som upptäcker att någon kräks regelbundet.Risken för karies är ökad vid bulimi. En orsak är kräkningarna, en annan är att salivbildningen i spottkörtlarna kan ha minskat. Tandskadorna kan leda till omfattande och dyrbara tandbehandlingar.

Att spottkörtlarna svullnar upp är en vanlig komplikation till kräkning och hetsätning. Det leder ofta till att den som drabbas får ett runt och ibland uppsvullet utseende, liknande det man kan se vid påssjuka.

Ätstörningar ger ofta upphov till problem med magens och tarmarnas funktioner. Förstoppning är vanligt och ofta besvärande. Missbruk av laxermedel kan bidra ytterligare till att försämra tarmfunktionen och i värsta fall ge bestående tarmskador. Kräkningar ger ofta skador på matstrupen, esofagit, vilket kan ge bröstsmärtor som symtom. Hetsätning i kombination med kräkning ger också ofta upphov till dyspeptiska besvär, magkatarr, med smärtor i maggropen och sura uppstötningar.

Sociala komplikationer
Det är svårt att leva ett normalt socialt liv om man lider av en svår ätstörning. Att äta med andra människor ger ångest och man drar sig undan från alla situationer som har med mat och ätande att göra. De ständiga tankarna på mat ger upphov till att intresset för omvärlden minskar. Svält och bantning leder till koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Man kan svårt att klara av studier eller arbete och man drar sig undan från både familj och vänner. Social isolering och nedsatt studie- eller arbetsförmåga blir ofta följden.

Går ätstörningar över?
De flesta som drabbas av en ätstörning blir så småningom friska, även om det ibland tar lång tid. Det händer också att ätstörningen ändrar karaktär med tiden och övergår från en form av ätstörning till en annan. Det är vanligt att hetsätningsproblem börjar i form av anorexia nervosa eller en tids anorexiliknande bantning. Mildare former av ätstörningar är också många gånger ett resttillstånd efter tidigare anorexia eller bulimia nervosa. Det är inte heller ovanligt att man kan få ett kortare eller längre återfall senare i livet, speciellt i samband med påfrestningar av olika slag.

Trots att ätstörningar är allvarliga sjukdomstillstånd är prognosen på sikt ändå god för de allra flesta. Med hjälp av modern behandling kan tillfrisknandet dessutom påskyndas avsevärt för många och det är numera mycket sällsynt att någon avlider på grund sin ätstörning. Merparten av de medicinska komlikationerna går över när kroppsvikten och ätandet normaliseras. Benskörhet och tandskador är dock vanliga långtidskomplikationer till svåra ätstörningar.

 

 

brain

Svältkomplikationer

bulletMuskelsvaghet
bulletBlodbrist
bulletDålig sårläkning
bulletHjärtproblem
bulletBenskörhet
bulletMensrubbning

 

Kräkningsskador

bulletKaliumbrist
bulletTandskador
bulletSpottkörtlar
bulletMagbesvär
bulletMatstrupen

 

Social skador

bulletIsolering
bulletStudieproblem
bulletSjukskrivning
bulletFamiljeproblem

 

Långtidsproblem

bulletBenskörhet
bulletTandskador